Stjärnmärkta - En del i kvalitetsarbetet

Demenssjukdomar

Bra att veta om demenssjukdomar

Enligt Socialstyrelsens uppskattning har ca 160 000 personer i Sverige en demens sjukdom. Den vanligast sjukdomen är Alzheimer vilken utgör 60-70% av dem som har en diagnos. Den näst största är vaskulär demens som förekommer i ca 20% av fallen, andra vanliga diagnoser är frontallobs demens och Lewybodydemens.

Lite fakta om demenssjukdomar

Samlingsnamnet för de olika diagnoser och symtom som orsakas av sjukdomar i hjärnan är Demens. Symtomen är kopplade till förmågor, tänkandet och intellektet (Det kognitiva förmågorna). Det vill säga att sjukdomen kan påverka t.ex minnet, språkförmågan, uppfattningen om tid, orienteringsförmågan, det abstrakta tänkandet vilket påverkar förmågan att göra vardagliga saker. Andra vanligt förekommande symtom är nedstämdhet, oro och andra beteende förändringar. Vad för symtom en person med en demenssjukdom får beror  på vilket område i hjärnan som påverkas och i vilken omfattning.

Utredning

Varför ska man utreda demenssjukdom? Om man misstänker en minnesstörning är det bra att utreda, dels för att utesluta andra sjukdomar som kan påverka minnet och/eller för att diagnostisera vilken typ av demenssjukdom som man har. 

Andra sjukdomar som kan ge demensliknande symtom är exempelvis:

•         Depression

• Infektion

• Hypertyreos/hypotyreos

• Neurologiska tillstånd

• Felaktiga läkemedel eller andra bristtillstånd (ex B12 brist)

Dessa tillstånd kan behandlas vid upptäckt och man kan då återfå sina förmågor med behandling.

Visa utredningen att personen har en demenssjukdom så ger diagnosen information till oss som arbetar, så vi kan erbjuda mer individanpassad vård- och omsorg.

Prata med vårdcentralen så vägledare dem vidare om man misstänker en demens.

De vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen, symtomen kommer smygande under en tid och tilltar efterhand. Symtom som är typiska i ett tidigt skede är att ha svårigheter med att minnas saker i närtid såsom nya namn eller händelser, personlighetsförändringar, svårigheter att koncentrera sig, lättar svårigheter i språkanvändningen och svårigheter i att orientera sig. Senare i sjukdomen försvåras symtomen och individen får svårare att kommunciera.

Vaskulär demens debuterar oftast plötsligt och förloppet har en trappstegslikanden skende, att man blir hastigt sämre. Det beror på proppar och blödningar i hjärnan som leder till syrebrist och hjärncellsdöd. Symtomen varierar beroende på vilket område i hjärnan som har skadats. Skador i hjässloben påverkar förmågan att analysera, skador på tinningloben påverkar minnet och pannlobsskador har påverkan på personligheten.

Lewykroppsdemens har likheter med både alzheimer och parkinsonssjukdom. är ett tillstånd. Sjukdomens tidiga tecken är trötthet, nedsatt uppmärksamhet och rumslig orientering. Senare i sjukdomen kommer minnessvårigheter. Risken för att ramla ökar och synhallucinationer är vanliga. Likheter med parkinson kan infalla i ett tidigt skede av sjukdomen där symtom som stelhet, begränsningar i mimik och ökad salivproduktion kan förekomma. 

Frontotemporal demenssjukdom (eller frontallobsdemens eller pannlobsdemens) kännetecknas av att hjärnskadan framför allt sitter i främre delen av hjärnan. Förloppet är smygande och det finns flera olika varianter . De första symtomen är personlighetförändringar, nedsatt språkförmåga och bristande omdöme. Senare i sjukdomen påverkas det abstrakta tänkandet och problemlösning. Sjukdomen kommer oftast vid 50-60årsåldern men kan även börja tidigare.

Referenser

1. Svenskt Demenscentrum (2017). Stockholm: Svenskt Demenscentrum.

2. (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning – Remissversion. Stockholm: Socialstyrelsen.

3. Internmedicin (2017). Stockholm, Internmedicin.

4. Vårdguiden